Alla vet vad som gäller.

Jag gjorde Pimlo för vår familj. Jag visste att det fungerade hemma hos oss, men jag visste inte om det skulle fungera hos någon annan. Andra familjer har andra barn, andra regler och andra kvällar.

Sedan började meddelandena komma. Först från vänner, sedan från föräldrar i barnens klasser och sedan från folk vi bara känner lite grann. Jag hade inte vågat hoppas på att de skulle bli så många, eller så glada. Några av dem har jag läst högt för min fru vid köksbänken.

Mindre tjafs

Ordet som kommer tillbaka oftast är tjafs. Att det har blivit mindre av det. Flera har skrivit att vardagen helt enkelt har blivit lättare, och att kvällarna inte längre börjar med en förhandling.

Det är samma sak som hände hemma hos oss. Läxorna och sysslorna är inte färre. Men frågan om dem har flyttat från föräldern till telefonen, och telefonen behöver aldrig höja rösten.

Alla vet vad som gäller. Det är den meningen jag har fått flest gånger.

Ingen behöver gissa

Barnet vet vad som ska göras och vad det ger. Föräldrarna vet vad som är gjort. Ingen behöver minnas vad som sades i morse, och ingen behöver gissa. Det låter enkelt, och det är det också. Det var bara ingen av oss som hade det så förut.

Pappa sa att jag fick

Flera föräldrar har skrivit om samma sak som min fru skrev om i sitt inlägg: att barnen inte längre kan spela ut föräldrarna mot varandra. Ni vet hur det går till. Man frågar den ena, och blir svaret nej frågar man den andra. Nu står svaret i Pimlo, och det är samma svar vem man än frågar.

Det låter som en liten sak, men för många är det den största. Det är skönt att slippa vara den som säger nej, och lika skönt att slippa vara den som sa ja utan att veta.

Skärmen var inte problemet

Det som har berört mig mest kommer från föräldrar som ångrade att de alls hade gett barnen en skärm. Några hade tänkt ta tillbaka den, och några hade redan försökt. Nu har de skrivit att de har ändrat sig. Skärmen är okej, så länge uppgifterna blir gjorda.

Jag känner igen det. I maj skrev jag i inlägget om idén att telefonen var det som tävlade med läxan. Men det var aldrig skärmen i sig som var problemet. Det var att den kom först. När den kommer efter läxan och sysslorna blir den något barnet har gjort sig förtjänt av, inte något vi bråkar om.

Det är tidigt

Det har gått några dagar, och jag vet att det är tidigt. Allt nytt är roligt den första veckan, för barn och för vuxna. Jag vill veta hur det ser ut om en månad, när det nya har lagt sig. Och det finns säkert saker som inte fungerar som de ska hemma hos er, som jag inte har hittat än.

Tack

Tack till alla som har provat, och tack till er som har skrivit. Föräldrarna jag berättar om här har sagt att det är okej att jag gör det.

Skriv gärna, både när det fungerar och när det inte gör det, på hej@pimlo.se. Jag läser allt.